Hovrätten

Hovrätten är en del i rättssystemet.

Hovrätten är nummer två i ordningen när man går i rättegång.

När man tar ett brottsmål till domstol så börjar man med tingsrätten. Om det är så att man inte blir nöjd med tingsrättens dom så finns det ofta möjlighet att överklaga och gå vidare till en högre instans som då är hovrätten. Hovrätten är en så kallad andra instans som kan behandla de domstolsärenden som redan har tagits upp i tingsrätten. Det här kan röra saker som brottsmål och tvistemål. Många gånger så måste man dock få ett prövningstillstånd beviljat för att man ska kunna gå vidare med ett mål till hovrätten.

Sveriges hovrätter

I Sverige så finns det sex olika hovrätter och varje hovrätt har en domkrets som är ett geografiskt område med tingsrätter. Den största domkretsen är den som tillhör Svea hovrätt i Stockholm som har 14 tingsrätter under sig. De sex hovrätterna i Sverige är:

  • Svea hovrätt i Stockholm
  • Göta hovrätt i Jönköping
  • Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö
  • Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg
  • Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall
  • Hovrätten för Övre Norrland i Umeå

Hovrättens historia

Det var kungen Gustav II Adolf som år 1614 gav den svenska riksdagen ett förslag om att man skulle inrätta en kunglig hovrätt där kungens dom skulle gälla och man inte skulle kunna överklaga den. Man inrättade den nya hovrätten i Stockholm och den fick namnet Svea hovrätt. Nu blev det till sist så att man övergav den ursprungliga planen om att den här domstolen skulle vara den allra högsta i Sverige. Fler hovrätter inrättades under 1600-talet i Åbo, Dorpat och i Jönköping. 1775 så grundades Göta hovrätt i Vasa och fler tillkom efter detta i Livland, Finland och i Pommern. Det var 1849 som det fastslogs att hovrätterna skulle vara den andra instansen i Sveriges domstolsväsen. Under 1900-talet så tillkom det fler hovrätter i Sverige så att man till sist hade sex stycken.

Hovrättens organisation

I hovrätterna så tjänstgör domare och administratörer och man samarbetar också med nämndemän som arbetar under en mandattid på fyra år, precis så som är fallet med tingsrätterna. Högsta chefen för en hovrätt är hovrättspresidenten. I likhet med tingsrätten så tjänstgör det hos hovrätten lagmän, hovrättsråd, assessorer, fiskaler samt kanslipersonal. Hovrättsråden och assessorerna tjänstgör som domare medan fiskaler genomför utredningar och för protokoll. Beroende på det mål som hanteras så kommer man att domföra med tre ledamöter och ibland även med nämndemän som till exempel då man hanterar familjetvister och vid brottsmål.

Svea hovrätt

Svea hovrätt är som sagt Sveriges största hovrätt. Den här hovrätten fungerar som en överinstans för specialdomstolarna. Det betyder att man bland annat ansvarar för mål som överklagas från hyresnämnderna. Svea Hovrätt är även adressen för Mark och miljööverdomstolen där man kan överklaga domar från svenska mark- och miljödomstolar.