Sveriges rättsväsende

Sveriges rättsväsende är uppbyggt av olika instanser.

Den klassiska domarklubban

För att ordning och säkerhet ska bestå i ett land så måste man ha ett väl utvecklat system med domstolar, ordningsmakt och myndigheter som tar hand om och följer upp när det handlar om brott och straff. Sveriges rättsväsende är en stor och välutvecklad apparat där man kan säga att domstolarna utgör en stomme som stöttas av viktiga myndigheter som Polisen, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Rättsmedicinalverket och fler. Myndigheterna har praktiska funktioner som till exempel Polisen som ingriper vid brott, men även granskande funktion som går ut på att överse systemet och att se till att man arbetar i enlighet med de lagar och den praxis som råder i Sverige.

Justitiedepartementet

Allt som har med rättsväsendet att göra bestäms via Justitiedepartementet och det statsråd som har ansvaret för det här departementet är justitieministern. Justitiedepartementets uppgift är att se till att alla rättsfrågor fungerar som de ska. Det är på det här sättet som vi säkrar att Sveriges rättsväsende förblir tryggt och säkert.

Polisen

Polisen har flera viktiga roller. En är att de ska undersöka brott som har begåtts. Dessutom så är det förstås så att Polisen måste skydda medborgare och för att det här ska fungera så måste det finnas ett förtroende till Polisen från allmänhetens sida. Det får till exempel inte förekomma mutor och annat som gör att folk kan påverka Polisens arbete. Svensk lagstiftning reglerar vad Polisen får och inte får göra. Man reglerar till exempel hur mycket våld som får användas och vilken typ av ammunition som poliser får skjuta med. Polisen har våldsmonopol men det betyder inte att de kan idka övervåld, och de får inte syssla med olaga frihetsberövande hur som helst.

Åklagare och domstolar

Åklagarna arbetar tillsammans med Polisen. Åklagaren ska genomföra förundersökningar och föra fram bevisning för att komma fram till om man ska ta målet till rättegång eller inte. Rättegångar bedrivs i domstolar och i lagen som heter Rättegångsbalken så ges reglerna för hur rättegångar ska bedrivas. I Sverige så finns det tre olika typer av domstolar och de är:

  • De allmänna domstolarna – tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen
  • De allmänna förvaltningsdomstolarna – förvaltningsrätt, kammarrätt, och högsta förvaltningsdomstolen
  • Specialdomstolarna – arbetsdomstolen, marknadsdomstolen och fler

Sedan så finns det nämnder som kan avgöra tvister som man inte behöver ta till domstol som till exempel Hyres- och arrendenämnderna som avgör fall mellan hyresvärdar och hyresgäster. Man kan också vända sig till Rättshjälpsmyndigheten då man behöver hjälp med ett ärende som inte kan avgöras med hjälp av en domstol. Även om riksdag och regering inte kan gå in och styra upp rättegångar och påverka hur en domstol ska döma så finns det tydliga rättslagar i Sverige som gör att man jobbar på ett sätt som är rättssäkert och stabilt.